För ett förtydligande om vad som menas med det teknologiska systemet kan du läsa texten jag skrev för Folkets Radio.
– Det känns fantastiskt roligt att vi äntligen har gått i mål med det här. Med en tioårig grundskola lägger vi mer fokus på grundläggande färdigheter, som att läsa, skriva och räkna. Att utbildningen blir mer likvärdig är verkligen värt att fira, säger skolminister Lotta Edholm.1
Att införa ett helt år av extra skolgång för att barnen inte lär sig de mest grundläggande kunskaperna borde ses som en tragedi, en skam, ett enormt misslyckande. En väckarklocka som säger att någonting är djupt fel, inte bara med skolsystemet utan med hela vår kultur. När skolministern i stället säger att det känns ”fantastiskt roligt”, är det ett tecken på att de enda lösningar som experterna överhuvudtaget kan överväga är de lösningar som bygger på mer av samma sak. Även ett förslag om att göra förskolan obligatorisk från 3 års ålder lämnades av regeringen 2025,2 men förslaget gick inte igenom. För denna gång.
En vanlig missuppfattning om skolan är att utan den skulle barnen inte lära sig läsa, skriva och räkna. Men redan vid mitten av 1700-talet, långt innan obligatorisk skolgång infördes i Sverige, låg läskunnigheten på 70-90 procent. Dessutom tar det bara ungefär 100 timmar3 att tillägna sig grundläggande kunskaper i att läsa, skriva och räkna, så länge motivationen finns. Så vad görs egentligen resterande cirka 7 000 timmar i grundskolan?
Stulen barndom
När vi skickar samhällets minsta för att tillbringa en stor del av barndomen i skolan, räknar vi nog med att det görs på goda grunder. Men att ”skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet”, som det står i Skolverkets läroplan,4 är snarare en inversion av sanningen. Hur ska någon annan, i synnerhet en centralplanerad myndighet, kunna lära dig att vara unik? Och vad menas ens med ansvarig frihet här?
Syftet med skolan är att skapa fogliga kroppar som ska fungera som utbytbara komponenter i vårt teknologiska samhälle. Barnen ska lära sig att punktligt följa klockan och låta någon annan, för dem helt okänd entitet,5 bestämma när de ska vakna, var de ska vara, när och med vem de får prata, när de får leka och när de får äta.
De ser att ansvar är detsamma som att lyda auktoriteter, snarare än att lära sig ta risker och utveckla egna färdigheter i självägarskap.6 Genom att utföra meningslösa och alienerande uppgifter med målet att få bra betyg, förbereds de inför ett liv där arbetet de gör inte är för deras eget välbefinnande utan utförs åt någon eller något annat i utbyte mot en lön.
De lär sig att relationer inte är någonting som i regel håller livet ut. Klasskamrater och lärare är framtidens kollegor och chefer som när som helst kan säga att du inte längre behövs. Äkta gemenskap ersätts av nätverk.
De tränas i att huvudsakligen använda den vänstra hjärnhalvan, som är mer logisk och detaljorienterad, och undertrycka den högra hjärnhalvan, som är mer kreativ och holistiskt orienterad.7 Inkapabla att lita på sitt eget omdöme, eller utan ork att använda det, blir de lättare offer för flockmentalitet, marknadsföring och propaganda. Självklart gäller inte detta för alla.
De får höra att verkligheten endast består av begripliga fakta, och att dessa fakta förmedlas via experter. Gör man tillräckligt bra ifrån sig i grundskolan, och visar att formandet av de önskvärda egenskaperna och det teknologiska medvetandet är färdigt, kan man sedan själv bli en sådan expert genom att fortsätta studera på universitet. Eftersom risken för att någon rör sig utanför de utstakade gränserna minimerats, ges studenterna där möjlighet att “ge sitt bästa i ansvarig frihet”. Friheten består av kritiskt tänkande och eget kunskapssökande, ansvaret består i att detta endast görs utifrån vetenskapspolitikens idépaket.8 Gör man inte det blir man i bästa fall ignorerad eller förlöjligad, i värsta fall betraktad som en samhällsfara.
Uppenbarligen blir resultatet av flera generationers skolgång dagens dårhus till skolor, och lärarna mår sämst av alla yrkesgrupper.9 Kanske var de första generationerna skolbarn lättare att få att sitta still och göra som de blev tillsagda eftersom de hade både respekt och tillit till vuxenvärlden, som i sin tur fortfarande hade en större grad av respekt och tillit till sig själva.
Barn är känsliga och känner förmodligen av hopplösheten som genomsyrar moderniteten. Eftersom de inte har förmåga att artikulera detta, samtidigt som de försäkras om att det inte är något fundamentalt fel på tillvaron, tar sig deras motstånd uttryck i beteenden som sedan diagnostiseras och ”medicineras”. Behandling med Adhd-medicin och antidepressiva ökar explosionsartat bland barn och unga.10 De nödgas helt enkelt ta till droger för att kunna hantera en sjuk tillvaro.
”(Skolan) fungerar inte därför att dess grundläggande premisser är mekaniska, antihumana och fientliga mot familjelivet. Liv kan kontrolleras genom maskinliknande utbildning, men dessa liv kommer alltid att slå tillbaka med den sociala patologins vapen: droger, våld, självdestruktion, likgiltighet och de symtom jag ser hos de barn jag undervisar.”
- John Taylor Gatto, Dumbing Us Down (1992)
En annan anledning till att skolan inte var lika kaosartad för de första generationerna var möjligen det underliggande hotet om arbete i det för tiden nya fabrikssystemet. I början av industrialiseringen utnyttjades barn i hög grad som arbetskraft eftersom de var billigare och lättare att styra. I delar av Europa arbetade många barn under slavliknande förhållanden från klockan fem på morgonen till tio på kvällen. I de svenska, främst tobaks-, glas- och tändsticksfabrikerna, sägs förhållandena ha varit ”något bättre”.11
Verkligheten för barn i fattiga familjer innan industrialiseringen var heller inget paradis — det hittar man bara i kulturer utanför civilisationen — men arbetsuppgifterna hemma i gemenskapen på gården var åtminstone varierade, individanpassade och säsongsbetonade i högre grad samtidigt som barnen utvecklade kunskaper som kom till användning senare i livet. Jämför med att tillbringa barndomens dagar som askfyllare12 på en tändsticksfabrik, fram till dagen då denna monotona syssla ersattes med en maskin eller en ny generation lågavlönade barnarbetare.
Barnarbetet avvecklades inte endast för att man insåg att det var omoraliskt. I takt med att teknologin utvecklades och fler arbetsmoment automatiserades behövdes barnen inte längre i fabrikerna. I stället skulle de genom obligatorisk skolgång komma att stöpas till lydiga arbetare och konsumenter i det framväxande industriella samhällsskicket, samt till professionella förvaltare av detta samhällsskick i form av ingenjörer och andra typer av tjänstemän. I läroplanen för svenska skolor idag förekommer till exempel ordet ”teknik/teknisk” 156 gånger på 272 sidor, och redan i förskolan ska barnen nu lära sig om ”hållbar utveckling”, vilket egentligen bara är en omskrivning för ”fortsatt teknikutveckling.”
LÄGG NED SKOLAN!
Att år efter år tvinga barn och ungdomar att memorera saker de inte har ett genuint intresse av, under övervakning av och tillsammans med personer som sedan försvinner ur deras liv, under hot om framtida fattigdom och utanförskap, är en form av övergrepp maskerat som ett ”privilegium”. Skolan bör läggas ned, men eftersom alla delar av samhället är tätt sammanvävda går det inte att göra drastiska förändringar i en del av det utan att samtidigt göra drastiska förändringar i hela samhället. Bara en ignorant skulle argumentera för att lägga ned skolan men samtidigt behålla allting annat oförändrat. Jag tror dock att skolan är en av de viktigaste sakerna att börja med, om vi vill undersöka möjligheter att styra kursen bort från avgrunden och mot en blomstrande framtid.
”Men jag älskade skolan!” Då är du en av de få lyckligt lottade. Det faktum att skolan är berikande för vissa är en bieffekt, inte huvudsyftet. Du har heller ingenting att jämföra med eftersom du aldrig upplevt något annat och inga alternativ finns. Skolan var platsen där alla dina vänner befann sig eftersom de var tvungna till det.
”Men för vissa är skolan en tillflyktsort, många kommer från dysfunktionella familjer!” Så att skicka alla barn till ett annat dysfunktionellt sammanhang är därför befogat? Många familjeproblem som missbruk och psykisk ohälsa har dessutom orsaker som ofta kan spåras till rotlöshet, anonymitet, meningslöshet, ensamhet och så vidare, vilka i sig inte uppstår utan anledning, utan har kopplingar till skolgång, arbete och allmän alienation i ett högteknologiskt samhälle. Dessutom blir många barn antingen utsatta för eller utsätter andra för mobbning13 – en sorglig men inte ologisk konsekvens av en fängelseliknande tillvaro – vilket sedan fortsätter att främja än mer psykisk ohälsa.
”Men barnen uppfostras och lär sig socialisera i skolan, hur skulle de annars bli vuxna?” På samma sätt som det genom alla tider fram tills nyligen har gått till – genom att titta på och imitera vuxna och äldre barn. Förvisso en omöjlighet när båda föräldrarna – som själva berövats chansen att bli självständiga människor – befinner sig på respektive arbetsplats, och alla andra barn är i skolan. Tidigare fanns det kanske möjlighet till familjetid på kvällar och helger, tid som numera upptas av skärmtid och diverse schemalagda aktiviteter. Och kanske är det så att barnen sällan ser vuxna skriva för hand eller läsa böcker, och att detta är en bidragande orsak till att barnen uppenbarligen inte längre har motivation till att lära sig detta?
”Men barnen i länder som Afghanistan skulle göra vad som helst för att få gå i skolan!” Därför att västerländsk utbildning är en väg ur den misär som globaliseringen den är en del av orsakar. I stället för att bevara traditionella sätt att leva av landskapen de bebor ska folket i utvecklingsländerna i stället få chansen att bli som oss, det vill säga komponenter i det globala maskineriet. Vad det ofta slutar med är i stället fattigdom och meningslöshet i städernas slum. Den ”mångfald” som dyrkas i Väst handlar nämligen bara om ytliga saker som vilket språk man talar, vilken hudfärg man har och vilken typ av sex man gillar. I allt väsentligt handlar det om att vi alla ska bli mer lika varandra. Förutsägbara, utbytbara och hjälplösa. Följa klockan, rösta och konsumera. Det ligger i det teknologiska systemets intresse att människor varken har kunskaper, lust eller möjligheter till självförsörjning och självägarskap.
FN som missionär
Se punkt 28 i FN:s barnkonvention:14
”Barn har rätt till utbildning. Grundskolan ska vara obligatorisk, kostnadsfri och tillgänglig för alla(…)”
Om skolan är en rättighet borde det rimligtvis innebära att man även har rätt att avstå, i stället är den obligatorisk för alla medborgare och ”kostnadsfri”, det vill säga i huvudsak finansierad av medborgarna själva via skatter och framtida lönearbete.
”Konventionsstaterna ska främja och uppmuntra internationellt samarbete i utbildningsfrågor, särskilt i syfte att bidra till att avskaffa okunnighet och analfabetism i hela världen och för att underlätta tillgång till vetenskaplig och teknisk kunskap och moderna undervisningsmetoder.”
Detta är inte annorlunda än att bygga kyrkor för att lära ut budskapet om Jesus Kristus. Allt annat än den moderna – det vill säga västerländska – vetenskapen och tekniska kunskapen är alltså ”okunnighet” som ska ”avskaffas”. Detta är ironiskt eftersom det möjligtvis är vi som tillhör det moderna konsumtionssamhället som är de som besitter minst individuella kunskaper av alla människor som någonsin har levt, om man med kunskaper menar förmåga att faktiskt göra något utöver att knyta skorna. Det krävs väldigt lite kunskaper för att överleva i ett högteknologiskt samhälle, och de som utvecklar expertkunskaper gör det oftast bara inom ett snävt område och skulle antagligen vara lika hjälplösa som alla andra vid någon form av kris. Individer utanför civilisationen kan å andra sidan utföra saker som för oss inte sällan skulle framstå som magi, och de är fullt kapabla att ta till vetenskapliga metoder när det behövs, exempelvis när de spårar djur — en ursprunglig form av läsning. Följande citat berör jägar-samlare i Kalahari:
”Jägare delar sina kunskaper och erfarenheter med varandra genom berättelser runt lägerelden, där jakter och händelser återges in i minsta detalj. Även om det tycks förekomma relativt lite direkt informationsöverföring eller formell undervisning, förvärvas mycket kunskap indirekt i ett avslappnat socialt sammanhang. Kunskap som förmedlas informellt förvärvas lättare än kunskap som förmedlas genom direkt undervisning, vilket människor i allmänhet tenderar att reagera negativt på.”
– Louis Liebenberg – The Art of Tracking: The Origin of Science
Det betyder självklart inte att formell utbildning alltid är fel, men det bör ske frivilligt och kravlöst.
Varför reform inte fungerar
Att avskaffa skolplikten och i stället införa läroplikt skulle kunna ses som ett steg i rätt riktning. Men detta kan tvärtom vara av ondo. Reformer – precis som demonstrationer – fungerar som säkerhetsventiler som släpper ut uppbyggd spänning i det teknologiska systemet. Radikala tendenser förvandlas alltså till pacificerade reformer, och i längden blir systemet i stället starkare så att det kan fortsätta att metodiskt och successivt förslava mänskligheten genom att skapa människor inkapabla att på ett meningsfullt sätt styra sina egna liv. Däri ser vi ett exempel på ett viktigt karaktärsdrag för det teknologiska systemet; det som betraktat för sig själv ser ut att vara en vinst, blir i det långa loppet en förlust. Mer aspekter på teknologins metafysik finns här:
Det är inte helt osannolikt att hemskolning faktiskt är nästa logiska steg för systemet. Det ligger i linje med det faktum att barns rörelsefrihet på bara några årtionden har krympt till en nivå som nästan kan beskrivas som obefintlig.15 Det krävs ingen större fantasi att gissa att en sådan hemskolning på något sätt skulle ta hjälp av artificiell intelligens.
Å andra sidan far barn illa av skolplikten idag, så att argumentera för att göra deras liv drägligare kortsiktigt genom ett snabbt avskaffande av densamma kan vara försvarbart. Det finns inget enkelt svar på frågan. Mitt förslag är att de som ifrågasätter skolsystemet och jobbar för ett avskaffande av skolplikten försöker lägga lika mycket fokus på kritik av hela det teknologiska systemet. Bara genom att öka medvetandet och hantera problemen i takt med att de uppstår kan vi ha någon chans att ta oss ur eländet.
Om du gillade denna text så lämna gärna en kommentar eller bidra med en gåva genom klicka här:
https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2025/06/klubbat-i-riksdagen--tioarig-grundskola-fran-hosten-2028/
https://arbetet.se/2025/05/23/personal-rasar-mot-regeringens-forslag-om-obligatorisk-forskola-fungerar-inte/
https://popularhistoria.se/samhalle/utbildning/hog-laskunnighet-redan-fore-folkskolan
https://www.su.se/enheter/institutionen-for-pedagogik-och-didaktik/nyheter/nyhetsartiklar/2024-09-10-forskare-i-sr-p1-lasutvecklingen-i-sverige---kan-vi-lara-oss-nagot-av-historien
Källan till 100 timmar kommer från boken Dumbing Us Down av John Taylor Gatto
https://www.skolverket.se/download/18.11f7c7851925054d8c642/1727947566208/pdf13074.pdf
Föräldrar, lärare, samhället, skolan, rektorn, statsministern, kungen, Gud, vem vet?
Självägarskap (eller individens självständighet eller individuell autonomi) är konceptet om att individen äger sin egen kropp och sitt eget liv, detta enligt naturrätten. (sv.wikipedia.org)
Iain McGilchrist - Mästaren och Budbäraren, 2009
Susanne Dodillet - Historien Om Det Moderna Universitetet, 2026
https://www.vilarare.se/nyheter/arbetsmiljo/nya-siffror-larare-mar-samst-av-jobbet/
https://www.aftonbladet.se/family/a/3M35VA/psykofarmaka-till-unga-okar-femtedel-av-alla-barn
https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/7ppPAB/kraftig-okning-av-antidepressiva-lakemedel-till-unga
https://www.gp.se/debatt/adhd-medicin-och-antidepressiva-till-barn-har-blivit-losningen-pa-allt.55150a23-cf50-4e26-a05a-4a0f2136995e
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/okningen-av-antidepressiv-medicin-och_hc021691/
Lars Olsson - Då Barn var Lönsamma, 1980
https://www.bohuslansmuseum.se/kunskapsbanken_bohuslans_historia/barn-i-arbete/
Det var detta arbete som stimulerade en ung arbeterska till följande dikt:
Flyg mina stickor i verlden ut
Och flamma för mej och lys och njut
Mens jag sitter här i qvava fabriken
Och aldrig ha tid få en vår ut viken
Jag stackare lilla få träla och gno
Som ingen derute i verlden kan tro
Och träffar en ädling ni ute på färden
Så tala om mej som ensam är i verlden
Och stickor blott packar och packar
Så rosen hon vissnar och svetten den lackar
Och bed honom skrifva, adressen är lätt
Han läser den ju på er etikett.
Dikten skrevs på ett pappersmellanslag i en tändsticksask, och den återfanns i Amerika av en svensk emigrant som tog fasta på flickans uppmaning och svarade på hennes brev.
s. 67, Lars Olsson - Då Barn var Lönsamma, 1980
https://friends.se/report/friendsrapporten-2024/
https://unicef.se/barnkonventionen/las-texten
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/norrbotten/ny-studie-barns-rorelsefrihet-krymper-far-konsekvenser
Lysande. Mycket förvånad över att hitta allt detta formulerat på svenska.