”Jag tror att teknologi i sig är neutralt. Man kan använda teknologi till väldigt bra saker.... Det enda som möjligen kan lösa miljöproblemen är avancerad teknologi.”1
- Noam Chomsky
Detta citat från en av de mest citerade intellektuella i historien verkar spegla den gängse uppfattningen i vårt samhälle idag, även om denna inställning kanske har börjat förlora sin charm lite de senare åren. Jag själv tänkte ungefär samma sak när jag växte upp. Det låter ju logiskt, jag kan till exempel skriva den här texten med hjälp av datorn. Men undersöker man påståendet närmare upptäcker man snabbt att det inte stämmer.
Vad består teknologin av?
Om man börjar med att undersöka datorns fysiska beståndsdelar, så är kisel ett av de viktigaste materialen eftersom processorer och minnen består av detta. Kisel utvinns ur kvarts som bryts ur berggrunden i gruvor. Kvartsen smälts, kristalliseras och skärs sedan med diamantsåg till tunna skivor. Dessa skivor distribueras därefter till olika fabriker där de först behandlas med väteperoxid och svavelsyra för att rengöras. Därefter behandlas de med avjoniserat vatten och svavelsyra för att avlägsna partiklar. Efter det andra badet avlägsnas oxidskiktet med avjoniserat vatten och fluorvätesyra. Slutligen behandlas skivan en sista gång med saltsyra, väteperoxid och avjoniserat vatten.2
Detta är bara ett av materialen i datorn. Resten består av plast, fiberglas, koppar, guld, aluminium, kobolt med mera. Alla med liknande resursintensiva och komplexa framställningsmetoder, alla beroende av en enorm mängd färskvatten och energi i form av fossila bränslen och mänskligt slit. Den stora majoriteten (80 procent) av världens 45 miljoner gruvarbetare arbetar i småskaliga gruvor med enkla handredskap, runt en miljon av dessa är barn.3
Men även gruvarbetaren som arbetar med hög lön i en industriell gruva, måste spendera en stor del av sitt liv långt hemifrån, utförandes arbetsuppgifter han aldrig hade kommit på tanken att utföra annars.4 Han bör hållas på en sådan medvetandenivå att han inte inser att hans arbete är en våldtäkt på planeten, eller att våldtäkten åtminstone är nödvändig och oundviklig. Han gör bara sitt jobb, att göra miljömässiga och moraliska avväganden är någon annans. Detta gäller självklart inte bara gruvarbetare utan alla som ingår i den globala ekonomin. Ju fler som distraheras och hålls ignoranta, ju fler som fokuserar på sitt lilla område och lämnar helheten därhän, desto bättre för den ekonomiska och teknologiska utvecklingen.
Datorn består alltså inte bara av plast och metaller utan även av värderingarna som ger upphov till dessa omständigheter. Den kan bara existera i ett samhälle där dessa omständigheter får råda, och dessa omständigheter får bara råda i ett samhälle som ser naturen och universum som en samling död materia utan mening, som väntar på att ”utvecklas”. Samhället behöver inte endast vara kapabelt till att suga ut enorma mängder energi från jordens inre och bränna det, det måste också tycka att detta är en bra idé. Annars ingen dator. Inga bilar, inga solpaneler, inga selfies.
Redan genom att se på teknologins beståndsdelar, kan vi alltså se att den är allt annat än neutral. Men det finns fler kriterier man kan undersöka för att avgöra om teknologi är neutralt. David Skrbina anger följande fem kriterier: 1) dess användning måste vara frivillig; 2) den måste ha förutsägbara konsekvenser; 3) den måste ha hanterbara risker; 4) den måste resultera i en tydlig nettovinst; och framför allt, 5) den måste stå under mänsklig kontroll.5 Jag tänkte här mycket kortfattat gå igenom dem var för sig.
1. Dess användning måste vara frivillig
Tekniska innovationer är ofta frivilliga i början men sprids och normaliseras sedan tills dess att de i praktiken blir nödvändiga för att fungera i vardagen. Så var det med bilen, internet och mobiltelefonen och det finns god anledning att tro att det kommer ske med AI. Och även om man mot förmodan skulle lyckas med konststycket att leva utan att använda sig av modern teknologi6, så slipper man inte ifrån dess effekter i form av oväsen och andra typer av föroreningar. Mikroplaster finns överallt, till och med i luften du andas.7 Civilisationen är allestädesnärvarande.
En annan aspekt relaterad till frivilligheten, är rättigheten till vissa teknologier. Om teknologiska innovationer gör det möjligt för män att bli gravida och föda barn, vem ska då bestämma om de ska få det eller inte? Och varför ska vi inte med alla till buds stående tekniska medel försöka hålla liv i människor så länge det går, oavsett hur de mår? Om tekniken finns, varför ska vi inte rädda så många prematurfödda bebisar som möjligt, även om det till slut kanske resulterar i att ännu fler föds för tidigt? Ny teknologi för med sig nya komplicerade etiska frågor som alla sedan ska försöka enas kring.
2. Den måste ha förutsägbara konsekvenser
Om vi använder 5G som exempel, och bara tittar på dess fysiska verkan och inte de samhällspolitiska effekterna av agendan bakom, så har den för det första konsekvenser orsakade av dess uttalade – alltid positivt formulerade – syften, i detta fallet högre hastighet och större kapacitet. Detta resulterar i ett samhälle där allting förväntas gå smidigare och snabbare och vi tvingas anpassa oss därefter, exakt vad det har för effekt på vårt psykiska mående är svårt att förutse.
Sedan har vi bieffekterna orsakade av vad 5G är, snarare än vad den gör. Hur kan vi möjligtvis veta hur den påverkar oss människor, för att inte säga insekter, fladdermöss och fåglar, i synnerhet över flera generationer? Även om det skulle göras enorma, oberoende och extremt dyra studier på detta så skulle de bara vara gissningar. Och vem ska ens vara kontrollgrupp?
3. Den måste ha hanterbara risker
Utifrån det teknologiska medvetandet, är det bättre att trampa gasen i botten och ta hand om konsekvenserna allt eftersom de dyker upp, alltid med fler tekniska lösningar till hands. Vad är riskerna med ha en ständigt ökande befolkning på över åtta miljarder människor som är totalt beroende av ett högteknologiskt jordbruk med konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel, eller att ha en sjukvård helt beroende av antibiotika, eller att bygga hundratals kärnkraftverk runt om i världen, ofta i områden där kontinentalplattorna rör sig mot varandra och resulterar i vulkaner och jordbävningar? Är dessa risker hanterbara? Vi vet inte säkert, men lär få reda på det.
4. Den måste resultera i en tydlig nettovinst
Detta är, med tanke på villkor 2 och 3, omöjligt att uppskatta för enskilda innovationer. Vad man kan anta är att ju kraftigare eller mer komplex en viss teknologi är, desto större är den potentiella vinsten och därmed även den potentiella förlusten, för användaren, mänskligheten eller planeten. Om man i stället undersöker frågan på systemnivå, där sanning, frihet, skönhet, gemenskap, kreativitet, mening och det omätbara offras till förmån för bekvämlighet, förutsägbarhet, effektivitet, passiv underhållning och löftet om evigt ”liv” blir svaret kanske tydligare för många.
5. Den måste stå under mänsklig kontroll.
Teknologin har ett väsen och en inre logik som bygger på ständigt ökande kontroll. Den är som en form av levande död vars fortlevnad resulterar i ett förslavande av mänskligheten och naturen. ”För att civilisationen skulle bli jordens herre har människan måst bli slav under sitt eget system”, skrev Elin Wägner i boken Väckarklocka redan 1941. Vad som började i form av till synes oskyldiga maskiner med syfte att uträtta simpla arbetsmoment, har växt till ett globalt hyperkomplext system som ingen människa fullt ut kan förstå, än mindre kontrollera. Även från de som tror att teknologin tjänar människan och inte tvärtom, hör man ibland motsägelsefulla kommentarer i stil med att ”om inte vi utvecklar detta så gör någon annan det.” Och de har rätt, därför att hela mänskligheten har kommit att tjäna systemet – med undantag för några självmant isolerade grupper, vars individer kan räknas i tusental.8
Teknologin bestämmer, vi lyder. När den inte längre behöver oss för sin utveckling kommer den kallt att göra sig av med oss. Inte av ondska, eftersom den är likgiltig, utan utifrån ren rationalitet. Jacques Ellul skrev 1954 i The Technological Society:
”Ingen teknik är möjlig när människor är fria. När tekniken tränger in i det sociala livets område kolliderar den ständigt med människan, eftersom föreningen mellan människa och teknik är oundviklig och eftersom tekniskt handlande med nödvändighet leder till ett förutbestämt resultat. Tekniken kräver förutsägbarhet och, inte mindre, exakthet i förutsägelsen. Det är därför nödvändigt att tekniken får herravälde över människan. För tekniken själv är detta en fråga om liv eller död. Tekniken måste reducera människan till ett tekniskt djur, till slavarnas konung under tekniken.”
Men han skriver också senare:
”Om en växande skara människor blir fullt medvetna om det hot som den teknologiska världen utgör mot människans personliga och andliga liv, och om de beslutar sig för att hävda sin frihet genom att rubba denna utvecklings förlopp, kommer min förutsägelse att visa sig vara felaktig.”
Hävda friheten - gör upp med Stockholmssyndromet
Exakt vad det innebär att ”hävda sin frihet” är svårt att säga, men det lär variera mellan olika personer och platser. Eftersom teknologi och civilisation är standardiserande och centraliserande, måste friheten vara diversifierad och lokal. Vi måste återknyta med landskapen där vi bor. Jag tror att permakultur och återställande av vildmark blir betydande.
Men som Ellul också skriver måste vi först bli fullt medvetna om hotet. Göra upp med Stockholmssyndromet, så att säga. Det är steg ett, resten får man ta därifrån. Att hantera problemen varefter de dyker upp är i vanliga fall ett ganska sunt förhållningssätt, men bevisligen inte när det gäller applikationen av modern teknikutveckling, av ovan nämnda anledningar.
Det är dock inte möjligt för människor att leva utan någon form eller nivå av teknologi. Poängen är inte att hitta en punkt i historien där allting började gå snett, spola tillbaka till den punkten och sedan stanna där för alltid. Men det kan vara användbart att försöka förstå när saker började gå utför. Den mest tydliga brytpunkten är den industriella revolutionen på 1700-talet, men grunden till denna lades tidigare. Historikern Lewis Mumford har sagt att det var den mekaniska klockan på 1200-talet som var den viktigaste uppfinningen.9 Och det är verkligen någonting djupt onaturligt med att dela upp tiden, det vill säga livet, i exakt lika delar som kan köpas och säljas. Jag tror därför att en verklighet utan mekaniserad och standardiserad tidmätning är ett bra mål. Därifrån kan vi utveckla helt nya former av teknologi som för oss idag skulle framstå som magi och som inte är baserade på kontroll, tvång och exploatering. Detta är inte baserat på önsketänkande utan på exempel som har funnits och fortfarande finns, men ignoreras eller förklaras bort.
Människor är nästan gränslöst sinnrika, men vi har blivit kapade av en form av pseudointelligens. Det finns fortfarande tid att vända utvecklingen, men den är knapp.
Om du gillade denna text så lämna gärna en kommentar eller bidra med en gåva genom klicka här:
https://chomsky.info/19910401/
https://www.engineering.com/what-raw-materials-are-used-to-make-hardware-in-computing-devices/
https://www.ilo.org/publications/child-labour-mining-and-global-supply-chains
Ca 85% av gruvarbetarna är män https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S2214790X23001600
David Skrbina och Renee Kordie i kapitlet Creative Reconstruction of the Technological Society i boken Sustainability Beyond Technology
Det finns en trevlig bok av en man som gör just detta: Mark Boyle - The Way Home
https://med.stanford.edu/news/insights/2025/01/microplastics-in-body-polluted-tiny-plastic-fragments.html
https://www.survivalinternational.org/articles/3109-questions-and-answers-uncontacted-tribes
https://varldenshistoria.se/teknik/uppfinningar/klockan-gjorde-tiden-till-en-handelsvara
Bra, jag skulle lägga till perspektiven om makt. Särskilt Alf Hornborg har pekat på teknikens egenskap att strukturera samhället. Och eftersom det är staten och kapitalet som bestämmer vilken teknik som kommer att användas kommer den teknik utvecklas som gynnar deras intressen.